JULKALENDER- filmkrönika över julfilmer 9

Ingmar Bergmans prisade, folkkära och kritikerrosade dramafilm brukar för många utgöra sinnebilden av ett idealiskt julfirande. Den semibiografiska berättelsen handlar om den fantasifulle Alexanders (Bertil Guve) uppväxt i en teaterfamilj. Krisen infinner sig när fadern (Allan Edwall) dör en vecka efter julafton och modern (Ewa Fröling) gifter om sig med Biskop Vergérus (Jan Malmsjö). Styvfadern har strikta regler och drar sig inte för att praktisera bestraffningar mot barnen, inte minst för att kväsa Alexanders fantasirikedom. Biskopen omkommer så småningom i en eldsvåda och Alexander kan se framtiden an med förnyat hopp.
Filmen har vackert foto av Sven Nykvist, goda skådespelarinsatser och, som så ofta när det gäller Bergman, en symbolstark berättelse. Dock kan dialogen, som så ofta när det gäller Bergman, vara väl så teatral ibland. Själv tycker jag inte att julfirandet är så inspirerande som det ofta sägs vara. Tunga jugendfärger i miljö som för mig mest framstår som dammig, med alldeles för mycket folk. Känns inte svårt att avstå ifrån. Filmen får tre av fem julgranar.
BETYG: 🎄🎄🎄