JULKALENDER- filmkrönika över julfilmer 18
En lätt ångestriden komedi av Kjell Sundvall.
Sara (Katarina Ewerlöf) har tre barn med tre olika män och lever nu med en fjärde, en psykolog vid namn Janne (Peter Haber). För att effektivisera logistiken kring julfirandet och alla olika föräldraskapstrådar, har Sara tänkt att det bästa och mest praktiska är att samtliga hennes exmän (inklusive respektive och nya barn) firar julafton hemma hos henne och Janne.
Det är en välvillig och snusförnuftig ambition, men naturligtvis pyr frustratrationerna under ytan. När julafton kickar igång sker det med tillkämpade leenden och knutna nävar i fickorna. Det snapsas friskt och sällskapet viskar om varandra bakom ryggen. Julaftonen urartar så småningom i regelrätta svartsjukegräl, efter att det framkommer att Sara är gravid trots att Janne är steriliserad. Alkoholhalten och förtreten stiger gradvis hos sällskapet.
Metoden att blanda en idyllisk förväntan runt julfirande med oförlösta konflikter, skapar onekligen en intressant kontrastverkan. Dock känns konceptet en smula krystat och kompenserar inte för att en seg och konfliktspirande julafton förflyter utan att riktigt gå i mål. Skådespelarinsatserna är utmärkta, liksom regi och foto. Men för min del tycker jag inte att manuset håller hela vägen för en långfilm. Det är välgjort, men inte särskilt kul. Dålig stämning räcker inte för att framkalla komik. Filmen får två av fem julgranar.
BETYG: 🎄🎄