TECKNADE JULPÄRLOR VII - julkalender över mer eller mindre (o)kända animationer

 DAGENS LUCKA: KALLE ANKA SOM JULTOMTE (TOY TINKERS) 1949

Denna film ingick i originalprogrammet "Kalle Anka och hans vänner önskar god jul" och visades även där i svensk TV 1960-1966. Det är den som kommer efter att Piff och dyker upp i ett dansnummer med käpp och halmhatt och när Benjamin Syrsa förmår dem att upphöra för att istället berätta om "när ni skulle klä granen".
Den uppmärksamma tittaren kan lägga märke till att julkortet som Piff och Puff springer in i, efter halmhattsdansen, faktiskt motsvarar första rutan i "Toy tinkers".
Sedan 1967 och framåt har SVT alternerat mellan att visa "Piff och Puff i hönsgården" (Chicken in the rough) eller "Plutos julgran" (Pluto's Christmas tree).

Anledningen till att "Toy tinkers" inte visats sedan sextiotalet lär vara på grund av de krigiska våldsamheterna. Det har väl inte ansetts riktigt passande med tanke på att programmet bl a riktas till yngre barn och att det med tiden har fått en allt viktigare roll som julstämningsskapare. Därför är även scenen med kulsprutan bortklippt från "Kalle Anka i djungeln" (Clown of the jungle) sedan 1971.

Våldsamheter har varit en ständig ingrediens i animerad film under hela dess historia. Precis som det även varit gott om brutalitet och våldsamheter i tecknade serier och kasperteatern. Det kan tyckas egendomligt, med tanke på att dessa kulturyttringar ofta haft barn som publikkärna. Men det finns faktiskt ett par anledningar till att våldsamheter är vanliga i dessa sammanhang.

En anledning är skillnader i synen på barn och barnuppfostran förr och nu. Det ideal som är rådande i samtiden går i stora drag ut på att vi ser barn som dyrbara och ömtåliga. Därför ska de i möjligaste mån besparas smärta och obehag, för att kunna utvecklas till trygga, stabila och harmoniska individer. Detta ideal går tillbaka till upplysningstiden och Jean-Jacques Rosseau, men det slog inte igenom i samhället på bred front förrän 1900-talet och levde länge parallellt med ett äldre ideal som numera i stort sett är utfasat. Det äldre idealet hade sina rötter i agrar kultur och handlade om att barn, i lekhet med växter, inte bara behöver formas av näring och beskydd utan också tukt. En planta med vild och obändig växtkraft kan behöva beskäras och bearbetas så den inte växer sig sned. Därför har skrämsel och bestraffning varit vanliga inslag i äldre tiders barnuppfostran, jämsides med smek och ompyssling. Därför har grymheter i äldre folksagor och barnkultur före efterkrigstiden inte alltid setts som problem på det vis såsom vi betraktar det i våra dagar.

En annan anledning till att våldsamheter så ofta förekommer i dockteater/serier/animerad film är att det tydligt sker inom ett orealistiskt ramverk och därmed i viss mån kan betraktas som säkert att skildra. Inga verkliga människor kommer till skada och därför kan teckande figurer ramla utför stup, hålla i exploderande bomber och få ett fallande städ i huvudet. Därför fungerar ibland tecknat våld som en säkerhetsventil för att gestalta och bearbeta smärtor/faror/hot i fantasins trygga skyddsnät. Vi måste inte känna samma empati för en tecknad anka, som vi gör inför en filmgestalt där skådespelaren är en levande människa.
På samma sätt är svängrummet mycket större i den tecknade världen för arrogans, kränkande behandling, egoism, fusk och andra klandervärda beteenden, vilket är kännetecknande för t ex "Family guy" och "Simpsons".

Här återfinns hela filmen: https://youtu.be/zTbymsD-TP4

 

Kommentera här: