JULKALENDER- filmkrönika över julfilmer 23

En norsk filmatisering som bygger på Alf Prøysens saga ”Snekker Andersen og julenissen” från 1957. Sagan publicerades först i en tidning, men gavs senare ut i en bok med många sagor samlade. 1971 gavs den ut som enskild bilderbok, som blev snabbt populär. Sedan 1973 brukar den visas i norsk TV varje jul, med sagan uppläst och bokens illustrationer som stillbilder.
Handlingen går ut på att en familjefar (Trond Espen Seim) som är snickare till professionen, gör sig redo att agera tomte för sina barn på julaftonen. Han kränger på sig en tomtekostym och lastar en kälke full med julklappar och beger sig ut i snön för att anlända till hemmet från skogen. När han sätter sig på kälken för att åka nerför en brant i skogen, bär det sig inte bättre än att han kolliderar med en annan man (Anders Baasmo) på kälke iklädd tomtedräkt ute i samma ärende. Efter kollisionen börjar de samtala och det visar sig vara den riktige jultomten som Snickar Andersson har krockat med. Där och då gör de en överenskommelse om att byta uppdrag med varandra. Tomten går till Snickar Anderssons barn för att dela ut julklapparna och Snickar Andersson går till jultomtens barn i skogen för att göra julklappar till dem med sina snickarverktyg. Det blir första julen som jultomtens barn får julklappar.
En klassisk berättelse om att byta perspektiv. Gyllene regelns devis om att göra något för andra och att gestalta att det som är ordinärt för någon, kan vara extraordinärt för någon annan och vice versa. En varm berättelse som är visuellt vacker. Att bygga ut en kortare saga till långfilmsformat, gör att det blir lite utfyllnadskomponeneter i handlingen som inte tillför berättelsen särskilt mycket, men på det stora hela en jordnära och ömsint barnfilm. Filmen får tre av fem julgranar
BETYG: 🎄 🎄🎄