TECKNADE JULPÄRLOR XIV - julkalender över mer eller mindre (o)kända animationer

 DAGENS LUCKA: SAGAN OM KARL BERTIL JONSSONS JULAFTON 1975

Presentationen är rätt överflödig, då denna pärla är sedd, känd och älskad av många.
Sverige har inte producerat så många animerade julspecialer, men den som nu finns är vi desto stoltare över.
De flesta känner säkert till att filmen bygger på en novell från Tage Danielssons bok "Sagor för barn över 18 år" från 1964. TV-versionen följer novellen mycket troget och i stora stycken ordagrant. Dock skiljer sig bildspråket rejält mellan versionerna, trots att både boken och filmen har samma tecknare, Per Åhlin. Att filmens Tyko Jonsson ser annorlunda ut än bokens Tyko Jonsson hänger nog ihop med att bokens bild skulle varit mycket mer komplicerad att animera, så det blev enklare att göra om det från grunden.

Jag minns första julen som programmet sändes. Sju år gammal satt jag själv och tittade på programmet, medan de andra fem i familjen var upptagna med att pyssla med sina nyöppnade julklappar, diska efter maten, spela spel eller så.
Efter en stund anslöt något av mina syskon. Anledningen till att jag ens såg programmet var att jag hade snappat upp trailern som visats dagarna innan och eftersom teckning var mitt stora intresse på den tiden, slukade jag allt tecknat som överhuvudtaget förekom på TV.
"Karl-Bertil" blev ingen succé över en natt. I början var det inget som folk flockades kring och inget som blev omtalat eller omskrivet. Ungefär tio år senare när jag var i sjuttonårsåldern, gick det att dela in sina jämnåriga i två kategorier; de som såg programmet varje jul och de som aldrig ens sett programmet. Med tiden började allt fler och fler få upp ögonen för programmet och det blev en grej att memorera citat från dialogen:

"Man måste göra sin plikt här i livet, förstår mamma. Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar."

   "Faster Märta har skickat oss en handmålad porslinstallrik, Tyko!" 
   "Det var ju en Herrans nåd att inte den kom fram. TYST, JAG SER PÅ TV!" 
   "Men Tyko, hon slängde på luren i örat på mej! Hon skulle ringa till generaldirektören för postverket." 
   "Stackars man. Han ser nog också på TV. HÅLL TYST!"

"Jag har närt en kommunist vid min barm"

"Det var förbanne mig det finaste jag hört sen jag konfirmerades. Vill du ha ett fiiikoon?"

"Karl-Bertils ömma moder fick något religiöst i blicken, för den här sagan tilldrog sig på den tiden då julen firades till minne av Kristi födelse."

Numera tillhör programmet en etablerad TV-tradition och kan sägas ingå i ett svenskt standardfirande på julafton. Även om det är en saga, även om den utspelar sig för längesedan och även om den innehåller medvetna anakronismer (gengas och tv), så finns det en detalj som gör att filmen bryter av mot samtiden. I berättelsens inledning sägs "Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna". När boken skrevs 1964 och när filmen hade sin premiär 1975 fanns inte mycket fattigdom att beskåda i det offentliga Sverige. Därför behövde sagan betona att det fanns en gång i tiden fattigdom i den offentliga miljön.
Det var långt före EU och internationella migrationsvågor. Idag syns fattigdom varje dag på gatorna i våra städer. Fattigdomen har återigen blivit synlig i det offentliga igen och vi har börjat vänja oss vid att det är så. Därför behövs Karl-Bertil. För att påminna oss om de fattiga som finns i vår närhet och att fattigdom går att förändra.

Här finns introt: https://youtu.be/W6cJ556TCEU

 

Kommentarer:

1 meh.blo.gg:

Vilket var första året den sändes?

Svar: 24 december 1975.
Rikard Olofsson

2 Rebellas andra:

Jag har aldrig förstått mig på det där med Kalle Anka på julafton. Maken till bisarr julsed! Karl-Bertil, däremot.

Fast ett tag blev jag less. Jag hade överdoserat honom. Numera brukar jag se med några års mellanrum, det är mer lagom. För mig är den ett av mina två sekulära "julevangelier": Karl-Bertil Jonssons julafton, och Tove Janssons Granen.

Den text som Tage Danielsson skrev till signaturmelodin var länge okänd. Den förste jag hörde framföra den var Tommy Körberg - hur den grävts fram och varifrån har jag aldrig hört. Men Arne Domnerus' sax är ändå svårslagen.

Tommy
https://www.youtube.com/watch?v=W69uYdVIDGg

Dompan
https://www.youtube.com/watch?v=dfYWD4hDkdw

Svar: Aha, jag hade ingen aning om att Tage låg bakom sångtexten. Egendomligt då den dök upp en bra bit efter debuten. Även jag hörde den första gången med Tommy Körberg.
Rikard Olofsson

3 Rebellas andra:

Enligt mic.se (Svensk musik, intresseorganisation för att bevara upphovsrättinnehavarnas rättigheter) är det Tage som skrivit texten, så där finns inget rimligt tvivel.

Antingen skrevs den för filmen men man beslöt att istället ha en instrumental version, eller så skrev han den efteråt. Om den skrevs för filmen var det rätt att mönstra ut den, där hade den inte passat - även om jag tycker den är fin.

Svar: Det är ett tänkbart scenario. Håller med om att den är fin, men att den instrumentala versionen är lämpligare för filmen.
Rikard Olofsson

Kommentera här: